Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
— erkänna, att Gud inte finns, och inte på samma
gång erkänna, att man själf blifvit Gud, är en
orimlighet; då slutar man ovillkorligen med själfmord». Detta
säger Kirilov hos Dostojevski, och Nietzsche upprepar
det nästan ordagrant. Men här börjar också ett i
världen hittills okändt slag af vanvett — vårt vanvett,
Nie-tzsches vanvett och väl på samma gång uppenbarelsen
af vilddjuret, som enligt profetian skall komma i de
yttersta dagarna.
Denna väg, som man måste gå till slut, då man
en gång beträdt den — vägen från förnekelsen af Gud
Fader till bekännandet af Gud-vilddjuret, från
bekännandet af Gud-vilddjuret till önskan att förgöra
det, att förneka hvarje Gud öfverhufvud, själfva
gudsidén, d. v. s. till den yttersta gudlösheten, och
slutligen från gudlöshet till vanvett, till själfförnekelse och
själfförstörelse — hela denna fruktansvärda väg, hela
denna olösliga kedja af mystiska premisser och
konklusioner har Dostojevski följt i den mest profetiska af
alla de gestalter han skapat — Kirilov.
Kirilovs idéer om människoguden äro en af de
frappanta öfverensstämmelser mellan Dostojevski och
Nietzsche, som jag talat om och som vore att betrakta
såsom ett under nästan omöjligt att tro på, om icke
detta under vore skedt inför våra egna ögon. Icke nog
med att Kirilov föregriper Nietzsches grundtankar —
han uttrycker dem med större kraft än någonsin
Nietzsche själf. Ens första tanke är ovillkorligen, att
Nietzsche lånar af Dostojevski. Men, upprepar jag, vi veta
med visshet, att Nietzsche i sina grundtankar är
fullkomligt själfständig. Alltså, hur sällsamt det än är,
måste vi antaga, att det gafs tillfällen, då Dostojevski
i ordets fulla bemärkelse var en framsynt och att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
