Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
— Men hur skulle människosläktet kunna
fort-lefva?
— Hvarför skall människosläktet nödvändigt
fort-lefva?
— Hvarför? Annars skulle vi ju inte finnas?
— Och hvarför skulle vi finnas?
— Hvarför? För att lefva.
— Och hvarför lefva? Om lifvet har ett mål,
är det klart, att lifvet bör upphöra, då målet nås...
Om mänsklighetens mål är godhet, sällhet, kärlek —
så hvad är det som hindrar, att det målet nås? Det
är lidelserna. Den starkaste, mest onda och mest
outrotliga af passionerna är könskärleken, den köttsliga
kärleken, och alltså, om också den sista och starkaste
af lidelserna, den köttsliga kärleken, utrotas, så går
profetian i uppfyllelse, människorna förena sig till ett helt,
mänskligheten uppnår sitt mål, och den har inte vidare
någon orsak att lefva». — »Jag tror», säger Kirilov
hos Dostojevski på tal om minuterna af »evig harmoni»,
»jag tror att människan måste upphöra att föda barn.
Hvarför behöfs det barn, hvarför behöfs det utveckling,
när målet är nådt? I evangeliet står det, att efter
uppståndelsen ska människorna upphöra att föda barn —
de ska vara som Guds änglar».
Ur sådana religiösa djup kommer alltså den känsla
af skuld, af brottslighet, som Levin erfar. Hans
äktenskap med Kitty är helgadt af kyrkan, välsignadt af Herren
själf. Då Kitty står inför altaret i sin bruddräkt, är hon »den
renaste bild af den renaste fägring». Men så föröfvas emot
henne, nu utanför kyrkan, liksom i trots mot kyrkan,
något enligt Posdnischevs mening »skamligt, vämjeligt
och snuskigt» och till och med onaturligt, något som
tyckes likna det grymmaste öfvervåld, ett mord — det
som naturen själf kanske icke afsiktslöst har stämplat
med blod. Jungfrulighetens hvita dräkt fläckas af blod.
Till och med för den dygdige Levin kommer det
ett ögonblick, då han, åtminstone i cynikern
Posdnischevs ögon, med ens blir lik en »mördare», som
»sönderstyckar och bortsläpar den mördade kroppen»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
