Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
rar om: »Vi skola icke alla afsomna, men alla skola
vi förvandlas i ett nu» — Herrens mest fruktansvärda
och mystiska frestelse af djäfvulen: »Han ställde honom
på templets tinnar och sade till honom: Om du är
Guds son, så kasta dig här utför».
Det är märkligt, att just på den tid, då alla tre
frestelserna ägde rum på nytt och striden mellan
djäfvulen och Gud upplågade inom mänskligheten med
sådan styrka som aldrig förr — under italienska
renässansen — att just då samma förledande tanke på
flykt, människovingar vaknade hos den man, som stod
denna strid närmare än någon, hos honom, som i sin
Nattvard gifvit människorna den mest fullkomliga
bilden af Herren Kristus — hos Leonardo da Vinci.
Leonardos dagböcker äro fulla af kalkyler och ritningar
till flygmaskiner. På mekanikens dåvarande ståndpunkt
var detta en den mest omöjliga, förmätna och till och med
barnsliga tanke, ungefär i stil med Ljovuschkas tanke
att flyga »på hälarna»; och ändå förföljes i hela sitt
lif denne Galileis och Bacons förelöpare, den skarpaste
bland matematiker, af sin »öfverväldigande syn»: den
triumfatoriska »Svanen», den stora fågeln, grande uccelb,
den vingade öfvermänniskan. Men kanske än
märkvärdigare är, att på motsatta hållet, i den mörkaste östern,
i den asketiska kristendomen framträder en liknande
syn: från den bysantinska helgonmålningen öfvergår
bilden af en vingad människa, Johannes förelöparen
den bevingade, till den gammalryska och når här
väldiga, apokalyptiska mått. Och slutligen, enligt den
kyrkliga traditionen är flyktens under antikrists största
och sista under, efter hvilket han skall förintas af
»Herrens muns andedräkt».
Den frestelse, som symboliseras i Ljov
Nikolaje-vitsch’ barnsliga dröm, upprepas delvis i en annan lika
profetisk dröm, som han hade på äldre dagar, just vid
den ödesdigra tidpunkten för sin religiösa omvändelse,
och som i hans egna ögon helt klargjorde den
mystiska innebörden af denna omvändelse. Han berättar i
»Bekännelser» om denna drömsyn:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
