Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
det är samma »lik af en ihjälpinad människa», vid
hvars anblick den frågan framställde sig: hur kunde de
tro, att Han skulle uppstå? — men det är samma kropp
i en annan skepnad, betraktad från en annan, återigen
icke sinnligt och ändligt utan oändligt och mystiskt
real synpunkt. Detta är den slutliga skepnaden, den
yttersta realiteten, en skepnad och en realitet af högre,
öfvernaturlig ordning, hvilka i sig upptaga alla
föregående uppenbarelseformer och realiteter af en lägre,
naturlig ordning, alldeles som i musiken den högre
harmonien i sig upptager alla föregående, förberedande
dissonanser, så att det är som om de alls icke funnits.
»Han är ju i grafven» ■— detta är den timliga
dissonansen, »den falska klangen»; »men Han är också
här» i det uppståndna köttets härlighet och kraft —
det är den slutligt uppnådda harmonien, den sista,
ensamt reala samklangen.
Ja Han är alltjämt i grafven, Han är endast en
död kropp, liksom alla andra kroppar underkastad de
döfva och stumma, obarmhärtiga naturlagarna,
förgänglighetens lag — för sådana skeptiker som Renan och
Pilatus, som fråga själfva sanningen: »hvad är sanning?»
för de skriftlärda och fariséerna, för Tolstoj med hans
okroppsliga och blodlösa »omskurna» judaistiska
kristendom, för Smerdjakov med hans sunda förnuft, som
kommer till slutsatsen att »det är lögn alltihop». För
dem är Kristus en människa som alla andra,
underkastad de gemensamma, fysiska och historiska lagarna;
för dem är »den ihjälpinade människans lik» den enda
slutgiltiga realiteten.
Men för oss är icke Guds uppenbarelse på jorden
betingad af de allmänna, fysiska och historiska lagarna;
för Herrens lärjungar, »som sett», och för oss, »som
icke sett och dock tro», är Kristus förvisso uppstånden.
Och om vi också finge se hvad som kanske afsiktligt
ingen fick se (här har själfva historien, själfva naturen
liksom med flit upprifvit alla broar, afskurit alla vägar
för vårt ändliga förnuft, vår sinnliga erfarenhet), om
vi kunde se, skärskåda, taga på Jesu döda kropp, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
