Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Författarskapet - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyriska uppsvallningen, berusningen; Tsjitsjikovs styrka
i det förståndiga lugnet, nykterheten. Chlestakov
utmärker sig för en »ovanlig lätthet», Tsjitsjikov för en
ovanlig metodisk grundlighet i tänkandet. För
Chlestakov är allt hvad han önskar verklighet, för
Tsjitsjikov är allt verkligt eftersträfvansvärdt. Chlestakov är
idealist, Tsjitsjikov realist. Chlestakov är liberal,
Tsjitsjikov konservativ. Chlestakov är poesien, Tsjitsjikov
sanningen i den nutida ryska verkligheten.
Men oaktadt all denna uppenbara motsättning är
deras innersta väsen ett och detsamma. De äro två
poler af samma kraft; de äro tvillingbröder, barn af
ryska medelklassen och det ryska XIX århundradet,
det mest borgerliga, medelklassiga af alla århundraden;
och bägges väsen är det eviga »midt emellan»,
»hvarken fågel eller fisk» — den fullkomliga flackheten.
Chlestakov häfdar hvad som icke är, Tsjitsjikov hvad
som är — båda lika flackt. Chlestakov uttänker,
Tsjitsjikov utför. Den fantastiske Chlestakov blir
upphofsman till de mest reala tilldragelser i den ryska
verkligheten, alldeles som den reale Tsjitsjikov till den så
fantastiska ryska legenden om »Döda själar». De äro,
upprepar jag, två ryska nutidsgestalter, två hypostaser
af det eviga och universella onda — djäfvulen.
»Det mest rättvisa», anmärker Gogol, »vore att
kalla Tsjitsjikov förvärfvare. Förvärfvet bär skulden
till allt.»
»— Seså ja! Nu har ni alltså gjort ett förvärf,
Pavel Ivanovitsch, säger presidenten, sedan
köpehandlingen beträffande de döda själarna är uppsatt.
— Ja jag har gjort ett förvärf, svarade Tsjitsjikov.
— Det är en god sak, det är sannerligen en god
sak!
— Ja jag inser själf, att det är det bästa jag
kunnat taga mig före. Det må na förhålla sig hur
det vill, människan har ändå inte något fixt mål, förrän
hon ändtligen med stadig fot står på en fast grund
och inte på någon själfskapad ungdomschimär.»
Uttrycker inte här genom Tsjitsjikovs mun det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
