Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbelmordet vid Rue Morgue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Isidore Muset, gendarm, vittnar, att han kallades
till huset omkring klockan tre på morgonen och fann
cirka tjugu à trettio personer vid porten, där de sökte att
komma in i huset. De bröto till sist upp porten med
en bajonett — inte med en kofot. Det var tämligen
lätt att öppna den, enär den var i två hälfter och inte
reglad hvarken upptill eller nedtill. Skriken fortforo,
tills porten var uppbruten, då de plötsligt upphörde. De
tycktes komma från någon människa (eller några) i
största ångest, voro starka och utdragna, inte korta eller
hastiga. Vittnet sprang först uppför trappan. När de
kommo i förstugan en trappa upp, hördes två röster i
högljudd och ilsken tvist; den enas var en grof röst, den
andra mycket gällare — en mycket besynnerlig röst.
Han kunde urskilja några ord af den förra, som var en
fransmans. Han var säker på, att det inte var någon
kvinnoröst. Kunde urskilja orden sacré och diable. Den
gälla rösten var en utländings. Han kunde inte säkert
säga, om det var en mans eller en kvinnas röst. Kunde
inte uppfatta, hvad som sades, men trodde, att språket
var spanska. Rummets och likens tillstånd skildrades
af vittnet i öfverensstämmelse med den beskrifning, vi
lämnade i går.
Henri Duval, en granne och till yrket silfversmed,
intygar, att han var med bland de personer, som först
trängde in i huset. Bekräftar i det hela Musets utsago.
Så fort de hade kommit in, stängde de åter porten för
att afhålla de människor, som trots den sena timman
hade samlats mycket hastigt. Detta vittne tror, att den
gälla rösten var en italienares; det var säkert inte
franska. Var inte säker på, att det var en mans röst, det
kunde ha varit en kvinnas. Kunde inte italienska.
Kunde inte urskilja orden, men var öfvertygad på grund
af tonfallet, att den talande var italienare. Kände fru
L. och hennes dotter. Hade ofta talat med båda. Var
säker om, att den gälla rösten inte tillhörde någondera
af de döda.
»— — Odenheimer, restauratör. Detta vittne afgaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
