Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gyllne skalbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dit, men att det inte var något slott, utan en hög
klippa.
»Jag lofvade att betala henne väl för besväret, och
efter någon tvekan gick hon in på att följa mig till
stället. Utan stor svårighet funno vi rätt på detta, och
sedan jag hade affärdat henne, började jag att
undersöka platsen. Borgen bestod af en oregelbunden
samling af klippor och block, bland hvilka en var lika
märkelig genom sin höjd som genom sitt enstaka och
konstgjorda utseende. Jag äntrade upp till dess öfversta del
och kände mig sedan mycket villrådig om, hvad jag
vidare skulle göra.
Medan jag funderade, föllo mina blickar på en smal
afsats på östra sidan af klippan kanske en aln nedanför
toppen, där jag stod. Denna afsats sköt ut cirka
aderton tum och var inte mera än en fot bred, medan en
urholkad nisch i klippan just midt öfver gaf den en
slags primitiv likhet med dessa stolar med konkav rygg,
hvilka våra förfäder använde. Jag hyste intet tvifvel
om, att här var ’djäfvulens stol’, hvilken manuskriptet
syftade på, och nu tyckte jag, att jag hade gåtans hela
hemlighet i min hand.
Det ’goda glaset’ visste jag inte kunde syfta på
något annat än en kikare, ty ordet glas brukas ofta i
denna mening af sjömän. Jag insåg genast, att här
skulle en kikare användas och nyttjas från en bestämd
synpunkt, som inte tillät någon variation. Jag tvekade
heller inte ett ögonblick om att tro, att fraserna ’fyrtien
grader och tretton minuter’ samt ’nordost till nord’ voro
afsedda som anvisningar för kikarens riktande. I hög
grad ifrig i följd af dessa upptäckter skyndade jag hem,
tog med en kikare och vände om till klippan.
»Jag släppte mig ned till afsatsen och fann, att det
var omöjligt att sitta kvar på den, utan när man vände
sig åt ett visst håll. Detta faktum styrkte min förut
fattade idé. Jag började nu att begagna kikaren. De
’fyrtien graderna och tretton minuterna’ kunde
naturligtvis inte syfta på något annat än elevationen öfver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
