Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Vari man äter supé med den bestående ordningens upprätthållare - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Tandläkaren?
— Presidenten i Amerika. Vi diplomater kalla honom
så. Men som den är, är det den bästa fred som någonsin
slutits. Den är uteslutande grundad på frihetens och
rättvisans principer, för vilka folken göto sitt blod.
Hädanefter äro militarism, förtryck och övergrepp
omöjliga i Europa.
— Jag har hört det, men säg mig, hur kunde man
uppnå sådana resultat?
— Ah, det var lätt. Först och främst genom att
avväpna. Tyskland är avväpnat.
— Bara Tyskland? Inga andra länder?
— Jo, de som kämpade tillsammans med Tyskland.
Inga andra naturligtvis, så länge det existerar tyskar
mitt inne i Europa. Genom denna avväpning är
militarismen utrotad för all framtid. För det andra fastslog
man ansvaret för kriget. Tyskland erkände sig
högtidligen ha hela ansvaret för kriget och förklarade sig
ärelöst för all framtid.
— Det vittnar om verklig ånger. Jag tycker, det
hedrar tyskarna till en viss grad, att de ändå insågo sin
skuld.
— Insågo den! Min naive vän! Långt ifrån! De
vedervärdiga hycklarna förnekade den. Vi måste tvinga dem
att erkänna den med makt. Först då lyckades det, och
det skulle inte förvåna mig, om några av dem i
hemlighet ännu betvivla sin skuld. — För det tredje skola
tyskarna betala all den skada de åstadkommo genom att
framkalla kriget. Till att börja med utlämnade de sina
kolonier, sin flotta och alla sina kontanta
tillgodohavanden.
— Räckte det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
