Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. I denna natt... - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en farlig dåre. Och särskilt kännemärke var, att han
gick i en stulen brun kostym med violett rand i mönstret.
Han var tvungen att gå i den; han hade ingen annan.
— Hans kostym är grön!
— Den är grå!
— Nej, den är brun!
— Ja, men den är utan mönster!
— Den är brun med mönster!
— Låt oss se efter!
Man gick och såg efter. Kostymen, eller resterna av
den, var av brunt tyg med en violett rand i. Obestridligt.
Man såg på varandra.
— Är det utsatt någon belöning?
— Ja.
Det blev tyst. Tanken att en förrymd dåre skulle finnas
under direktör Brandstedters tak var överväldigande.
Tanken att anmäla honom ännu mera. Man smög till
rökrummets nyckelhål för att få sina misstankar
bekräftade eller dementerade. Det var den misstänkte,
som talade:
— Siegfried, något måste göras.
Intet svar.
— Siegfried, något kan göras!
— Vad kan jag göra? Säg mig det! För att tro på
räddning nu, måste man vara vansinnig.
— Då har du den rätte mannen hos dig. Jag är
patenterat vansinnig! Jag är vansinnig nog för en hel familj.
Och jag tror på räddning!
Det gick en viskning genom den lilla flocken vid
nyckelhålet. Han var patenterat galen! Han sade det själv!
Och han trodde att han skulle rädda sig undan polisen!
— Räddning! Var skulle den komma ifrån? England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
