Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
nöje. Titta in till mig, när det passar, så få vi oss en
pratstund. Farväl!»
Utkommen på gatan stötte Romaschofi^nästan
genast på Vjätkin. Mustascherna på Pavel Pavlitsch
voro våldsamt uppåtvridna — à la Kaiser —, och den på
snobbmaner i kanterna tillplattade uniformsmössan satt
nonchalant kastad på ena örat.
»Nej, se prins Hamlet!» utropade gladt Vjätkin.
»Hvarifrån och hvarthän ? Du skiner ju i synen som ett
namnsdagsbarn!»
»Ja, det är just hvad jag är!» svarade småleende
Romaschoff.
. »A ... a ... a, gudomligt! Kom och ge mig stora
famnen!»
Med ungdomens entusiasm föllo de i hvarandras
armar midt på gatan.
»Borde vi ej fira denna märkvärdiga händelse med
en liten tillfällig titt i mässen ?» föreslog Vjätkin.
»Kom med och ’tag en törn i djupaste ensamhet’, som
vår vän storsnobben Artschakovskij brukar säga!»
»Omöjligt, Pavel Pavlitsch, - jag har brådtom.
Men hvad är det med dig? Du tycks i dag riktigt
ärna hoppa öfver skaklorna?»
»Jo, jo män... Det skulle nog kunna hända.»
Vjätkin log betydelsefullt och satte näsan morskt i
vädret. »Jag har i dag gjort en kombination så
snill-rik? att den skulle göra vår finansminister sjuk af
afund!»
»Låt höra!»
Vjatkins »kombination» visade sig vara tämligen
enkel men vittnade dock om en viss fyndighet.
Hufvudrolen i affären spelade regementsskräddaren Chåim,
som af Pavel Pavlitsch mottagit kvitto på en le-
Kup v in, Duellen. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
