Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Under regementsmusikens gälla toner utvecklades
fanorna. Därefter kom en lång och pinsam stund. Rätt
fram, ända bort till stationen, hvarifrån man väntade
kårchefen, utposterades en mängd signalörer, som
genom vissa anbefallda tecken skulle förbereda regementet
på generalens annalkande. Mer än en gång oroades man
af falskt alarm. De slappa, buktande repen spändes
genast åter med vild ifver, »rättning» och »sträckning»
kommenderades, och alla stodo under flera minuter i den
mest plågsamma afbidan, till dess tröttheten ånyo tog
ut sin rätt och de arma soldaterna sjönko ihop, dock i
det sista bemödande sig att bibehålla åtminstone
fötternas ställning orubbad. Ute på fältet, på ungefär tre
hundra stegs afstånd, prunkade damernas klänningar,
parasoller och hattar i brokiga, grella färger.
Romaschoff visste mycket väl, att Schurotschka ej befann sig
i denna på grund af dagens betydelse festklädda grupp,
men hvarje gång han blickade dit bort, kände han liksom
en iskall rysning i trakten af hjärtat, och hans
hastiga, nervösa andning vittnade om en stark, inre rörelse.
Plötsligt brusade liksom en häftig vindstöt genom
leden, och man hörde ett skyggt, kort rop: »Han
kommer! Han kommer!» För alla blef det på en gång
klart, att den allvarliga, betydelsefulla stunden
nalkades. Soldaterna, som alltsedan soluppgången varit
offer för den allmänna upphetsningen, intogo utan
kommando, med en viss nervös brådska, skarp rättning i
ledet och stelnade i en skenbart liflös orörlighet. Då
och då hörde man en ångestfull hostning.
»Escheloniärer! Gif akt! Ställning!»
kommenderade Schulgovitsch.
Sneglande till höger upptäckte Romaschoff längst
bort på fältet en liten tät flock ryttare, som, då och då
bortskymda för ett ögonblick af ett lätt, gulaktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
