Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
med köld och förakt ironisera både öfver mig själf och
andra, men jag kan ock flamma upp i förtärande passion
och förbrinna som en fyrverkeripjäs!»
Romaschoff kastade en blick mot fönstret. Hans
ögon hade nu börjat vänja sig vid mörkret, och han kunde
urskilja fönsterkorsets konturer.
»Tala icke så... jag ber dig! Det smärtar mig
så ... Men säg nu, vill du, att jag skall afstå från duellen
och frambära till honom min ursäkt ? Säg ?»
Schurotschka svarade icke genast. Klockan lät åter
höra sin monotona metallstämma och fyllde hvarje vrå
i det mörka rummet med sitt infernaliska oväsen.
Slutligen svarade Schurotschka så sakta, som om hon i
tankarna samtalat med sig själf, och med ett uttryck i
rösten, som Romaschoff var ur stånd att tolka:
»Jag visste, att du skulle göra mig detta
erbjudande.»
Romaschoff höjde hufvudet och, ehuru hon
kvar-höll armen om lians hals, satt han rak bredvid henne
på sängkanten.
»Fruktan känner jag ej!» utbrast han hårdt och
doft.
»Nej, nej, nej!» afbröt hon honom hastigt med
en ifrig, bedjande hviskning. »Du missförstod mig, du
förstår mig icke! Kom till mig närmare... kom och
sitt som nyss ... kom!»
Hon slog båda armarna om hans hals och hviskade
till honom ömma ord, kittlande hans ansikte med sitt
mjuka hår och öfverströmmande hans kinder med sin
heta andedräkt
»Du missförstod mig alldeles. Jag menade något
helt annat. Men jag blyges att säga dig allt. Du är
vså god, så renhjärtad —, jag är tyvärr motsatsen, och
därför är det mig så svårt att tala om detta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
