Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNE-MARIE.
Det är väl ett tecken till att solen snart ska
komma. Och se, onkel, så många små dun, som
vinden skakar ner från popplarna! Har onkel
sett så mjuka ä lätta di ärr Jag tycker sä mycket
om di här små dunena. Gör inte onkel det också?
PATRON TEODOR.
Vet du, det är visst första gången i mitt liv,
som jag har tänkt på dom.
ANNE-MARIE.
Sådana här små dun, ser onkel, di är bara
till för att trampas av tunga fotter å för att drivas
hit å dit av vinden. Men är det inte svårt att
vara vinden eller skosulan, när det gäller di här
små försvarslösa, onkel Teodor?
PATRON TEODOR.
Vad är det du menar, barn?
ANNE-MARIE.
Jag tycker också, att om en gång ett sådant
här lite dun skulle börja sjunga en visa, ett sådant
här ömkligt lite flygande dun, förstår onkel, så
borde man lyssna till det. För det är inte så
ofta, som det har mod att sjunga.
PATRON TEODOR.
Jaså, det kan sjunga, det här dunet?
9. — Thvnunye.n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
