Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mount Everest - Mount Everest en fransk — icke en engelsk upptäckt (23 juni 1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans meriter och slöt med orden: »Efter att hava
fastslagit att bland alla de berg, från vilka Ganges
tillflöden strömma ned, den högsta toppen är belägen
ungefär mitt på Himalajakedjan och efter att hava
funnit att denna kulminationspunkt (N. lat. 270 56’
E. long. 86°0 53’) var 29 002 engelska fot hög över
havet och sålunda 846 fot högre än den ryktbara
Kanchenjunga i Nepal, har överste Waugh
slutligen med tacksamhet och med fullt berättigande
kallat denna, den högsta kända upphöjningen i
världen, Mount Everest efter sin värderade
geografiska lärare.»
Waugh var icke själv närvarande vid detta
högtidliga tillfälle, som skildrats i Journal of the Roy.
Geogr. Soc. för 1857, men han hade den ypperste
ställföreträdare han kunnat önska sig, nämligen
Sir George Everest själv, vilken förut erhållit sasmma
utmärkelse och nu tog emot medaljen på sin
efterträdares vägnar.
Jag har förut påmint om att den politiske
representanten i Nepal, Brian Hodgson, uppträdde
med påståendet att den nya toppen redan hade ett
inhemskt namn, Devadhunga. Men Hodgson hade
själv tagit miste på topp. Hans Devadhunga
befanns dessutom genom Hermann von
Schlagintweits undersökningar i själva verket heta
Gaurisankar. I femtio år fortlevde missförståndet att
Gaurisankar och Mount Everest vore ett och samma
berg. Blott The Survey of India var klok nog att
vägra att följa Schlagintweits förslag, och år 1903
bevisades atet namnen betecknade två olika berg.
Vid ett senare tillfälle trodde sig Schlagintweit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
