- Project Runeberg -  Mount Everest och andra asiatiska problem /
155

(1922) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet - Tibet och dess folk (20 september 1922)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iakttagaren se hur de över Himalaja så
ogenomträngligt hopade molnbäddarna på sin väg inåt
Asien förtunnas och glesna, för att över de torra
trakterna norr om Transhimalaja peka som av
blåsten sönderslitna fanor mot nordost.

Mount Everest är icke den enda bergsspets som
reser sin hjässa över monsunens molnhav. Alla
de höga topparna i Himalaja och Transhimalaja
bilda klippöar och skär i dess sköte. Förmodligen
skall det aldrig förunnas en dödlig att se de
syner, vilka år efter år upprulla sig kring
Mount Everests hjässa och som icke äro fantasier
utan verkligheter. Man svindlar vid tanken på en
juninatt däruppe i fullmånens sken, då
Kangchenjunga och Junno i öster, Gaurisankar, Gosainthan
och Dhaulagiri i väster, och otaliga andra toppar
kasta sina ramsvarta skuggor över de månbelysta
molnöknarna, vilkas egen ytrelief tack vare
växlingarna mellan ljusa och mörka partier
framträder med oändlig skärpa. Då skulle iakttagaren,
om han ändå lyckats att komma ditupp, bli
föremål för den optiska villfarelsen att molnhavet
är orörligt medan hans egen bergstopp jämte de
andra med svindlande fart rusar mot sydväst.

Och nya syner skulle ständigt följa varandra.
Då solen gick upp bakom Kangchenjunga skulle
toppar och molnfält lysa i purpur, under det att
aftonrodnaden skulle skänka det luftiga
landskapet idel röda toner. Under nätter, då månen
var i ny, skulle stjärnorna brinna med en glans,
som är okänd i tätare luftlager. Äntligen skulle
monsunen nå sitt slut och de sista molnmassorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 14 00:28:28 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dvert/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free