Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet - Tibet och dess folk (20 september 1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utomordentligt accentuerade relief, sina vertikala linjer,
och sina djupa dalar genomströmmade av Indus,
Ganges, Bramaputras, de indokinesiska och de
stora kinesiska flodernas källflöden.
Det avloppslösa centralområdet sönderfaller i
ett 150-tal större och i flera tusental små och
minimala bäcken. De båda största äro de, som
hava Selling-tso och Ajagh-kum-köl till recipienter,
av vilka det förra mäter 33,000, det senare 26,000
kvkm. De största bäckena ligga alla på gränsen
till det periferiska området.
Nästan alla dessa bäcken härbärgera i sin lägsta
del en saltsjö År 1896 följde jag utmed södra
foten av Arka-tagh en kedja av saltsjöar och
samtidigt följde kapten Wellby en liknande i
längddalen söder om min. Vid norra foten av
Transhimalaja ha Nain Sing och jag upptäckt en dylik
rad av ansenliga sjöar, dit Nganglaring-tso och
Tengri-nor höra, och i närmaste längddal i norr
finnes en dylik kedja av sjöar, Panggong-tso längst
i väster och Selling-tso längst i öster. Om man
noggrant lägger in alla kända sjöar i Tibet på
en karta, skall man av deras lägen vinna den
yppersta hjälp vid försöket att också följa de olika
stora bergssystemens förlopp.
Olika teorier ha blivit framförda till förklaring
av de tibetanska sjöarnas bildning. För ett
halvsekel sedan trodde Drew att de uppkommit
därigenom att gruskäglan från en sidodal stängt
en huvuddal och dämt upp vattnet. Så förklarar
han uppkomsten av Panggong-tso, i vars bildning
Huntington däremot ser ett verk av glacialerosionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
