Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet - Tibet och dess folk (20 september 1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historisk tid både vid Kaspiska havet och
Issikkul.
Örsaken till desiccationen synes ligga i periodiskt
skeende klimatförändringar, vare sig dessa äro av
kosmiskt eller telluriskt ursprung. Hos sjöparet
Manasarovar och Rakas-tal i sydvästra Tibet har
jag kunnat följa en dubbel period, en större, som
berör Satledjs utlopp ur Rakas-tal, en mindre som
berör förbindelsekanalen mellan båda sjöarna.
Ännu för 200 år sedan strömmade Satledj ut ur
Rakas-tal, men sedan dess ha båda sjöarna varit
avsnörda från floden. Åren 1819, 1848 och 1910
var även förbindelsekanalen i funktion, men under
andra tider har också denna legat torr. Den större
perioden, som rör sig med århundraden, omfattar
således Satledj, den mindre, som rör sig inom
årtionden eller år, förrådes genom förbindelsekanalen.
Det finnes två andra sjöpar i utkanterna av
Tibet, av vilka det ena, Tso-ngombo och
Panggong-tso hunnit längre i sin utveckling än
Manasarovar och Rakas-tal, under det att det andra,
Jarin-nor och Orin-nor i Hoang-hos källtrakt icke
hunnit så långt som de heliga sjöarna vid Satledjs
källor.
Om man jämför de tre sjöparen med varandra,
skall man finna förklaringen till vissa fenomen,
som stå i samband med deras uppkomst.
Likheterna mellan de två sistnämnda paren, Satledjs
och Hoang-hos sjöar, äro slående. I båda fallen
ha vi två sötvattenssjöar, skilda från varandra
genom ett meridionalt näs. Den övre sjön är i
båda fallen nästan rund och ligger blott några få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
