Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet - Tibet och dess folk (20 september 1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fuktighet den för från Stilla havet. Huruvida de senare
sjöarna äro stadda i förminskning eller icke, veta
vi ej. Det är möjligt att uttorkningsprocessen
endast äger rum i de delar av Tibet, som beröras
av sydvästmonsunen.
Det tredje sjöparet, Tso-ngombo och
Panggongtso är till formen mycket olikt de båda andra,
men till sin hydrografiska karaktär av samma art
som de. Vi finna här en övre sötvattenssjö, eller
snarare en kedja av småsjöar, som ta emot
tillflöden och sända en hela året om flödande
kanalarm till den nedre sjön. Den utgående flodarm,
som fordom förde vattnet från Panggong-tso till
floderna Drugub, Schejok och Indus, är nu i det
närmaste utplånad. Panggong-tso är salt och har
sålunda i ett tidigare skede blivit avsnörd. Den
har nått en högre grad av mognad och förråder
det öde, som väntar Rakas-tal.
Vi finna sålunda att båda Hoang-hosjöarna
leva, att av Satledjsjöarna Rakas-tal är död, men
söt, och Manasarovar döende, och att av
Indussjöarna Tso-ngombo lever, men Panggong-tso är
död och salt. Då Manasarovar och Rakas-tal så
nyligen blivit avskurna och alltjämt ha sött vatten,
räknas de fortfarande till Satledjs flodsystem.
Panggong-tsos salthalt tvingar oss däremot att
betrakta denna sjö såsom definitivt avskuren och
utgörande recipienten i ett avloppslöst bäcken om
15 000 kvkm:s areal.
Om, såsom sannolikt är, desiccationen upphör
och en ny period av tilltagande fuktighet inträder,
skall Rakas-tals yta stiga och sjön skall då en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
