Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet - Tibet och dess folk (20 september 1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
landskapsformerna är oerhörd. Men samma lagar
råda, samma fenomen äga rum i båda. Deras
verksamhet är blott oändligt mycket långsammare
i det inre än i periferien. Men i båda fallen
förändras jordytan. Till och med ett så ödsligt och
skenbart slumrande landskap som det inre Tibet
lever alltså och förändrar sig från dag till dag.
För att giva ett tydligare begrepp om tibetanska
höglandets ytformer än ord kunna skänka har jag
tecknat sex meridionala profiler från foten av
Tien-schan till norra Indiens slättland. De
återfinnas i mitt arbete »Southern Tibet». Här vill
jag visa två av dem, den övre från 81° 30/, den
nedre från 87° östl. long. Jordens klotform
framträder i sitt naturliga förhållande till landets
horisontala utsträckning, men den vertikala skalan är
tio gånger överdriven. Vi finna hur höglandet
tilltager i bredd från väster till öster och hur
Himalajas kedjor visa de största höjderna. Den övre
profilen innesluter bland annat Indus källa,
Transhimalaja med Kajlas, Manasarovar och
Gurlamandata, den nedre Targo-gangri, Transhimalaja,
Tsangpos dalgång, Ladakkedjan och Mount Everest.
Targo-gangri är en meridional kedja vid södra
stranden av den heliga sjön Dangra-jum-tso. Jag
har vinkelmätt tio av dess toppar och funnit den
högsta uppgå till 6933 m. I Lunpo-gangri, en av
Transhimalajas kedjor, fann jag den högsta toppen
mäta 7 204 m och utgöra den näst högsta kända
toppen i Tibet efter Gurla-mandata (7 727 m). Från
Tsangpos dalgång hade Ryder och Wood år 1904
mätt en 7058 m hög topp på Lunpo-gangri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
