Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ut för en olycka, som hotade att beröfva honom
och hans stora familj, hvilken var uppfödd i
öfver-flöd och nöjen, nästan allt hvad den egde att lefva
utaf. I stället att genast vid denna hotelse draga in
på sin stora lefnad och skicka barnen ur huset att
sjelfva förvärfva sitt dagliga bröd, lade han sorgen
öfver hvad som kunde och troligen skulle hända, så
på sitt eget sinne, att detta blef husets största sorg
och olycka, för hvilken det fortfarande kostsamma
lef-nadssättet icke hade någon tröst; och innan
processen var utagerad, var mannen begrafven. Denna fasa
för en indragen lefnad härleder sig från den falska
blygseln öfver en förminskad glans och öfver en
möjlig nödvändighet att göra gagn på en mindre förnäm
våg. Och huru många få dock icke underkasta sig
sådant! Om man mera blygdes för det dåraktiga och
orätta, ån för det nyttiga som icke lyser, skulle man
hafva bra många bekymmer mindre i denna oroliga
verld. Min Amalia frågade en dag, hvarföre man
alldrig såg annat än fattiga flickor blifva
guvernanter, då det likväl vore så roligt och nyttigt, samt i
hennes tycke hedrande, att kunna undervisa barn.
Hon hade hört, att förmögna, fader- och moderlösa
flickor, betalade för sig i fremmande hus och alldrig
gjorde annat än skötte sina nöjen eller egna interes*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>