Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen. Hön hade väl ické lust att leniiiä oss öch
blif-va lårarinnna borta, då hon hade ett hem; men bad
att få låta några barn gå till sig och hemta
undervisning, när vi komma att bo i staden.”
”Jag gläder mig åt allt hvad du säger,” sade
Prosten, ”men —” tilläde han, ”det är så ovanligt att
få höra sådant som ett beslut, hvarpå man kan vara
viss att få se handling följa, att du måste hafva
fördragsamhet med min beundran, hvartill jag dock vill
foga det simpla betyget, att du gör rätt, och alls icke
för mycket, men klokt och som du l)ör. Men nu har
du ock sjélf fört mig på mitt ärende, när du nämnt
din dotter, hvilken det angår.”
Här tystnade L. och T. såg på honom med eö
Stor, frågande blick. L. förtfor, efter någon
besinning:
”Om jag nämner min äldste son — min yngste
bror, som du vet jag så kallar — gissar du kanske
lätt hemligheten. Den stackars gossen har sedan
förra julen i tyst hopplöshet suökat för din älskvärda
dotter, och derför undvek han henne under
sommarferierna, så mycket det var honqm möjligt för sitt
arma hjerta, och för de många fängslande tillfällen som
erbödo sig. Men nu — o, måtte du ej tänka att
häruti är någon föreställning om ett mindre värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
