Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Constantine. — Beyens palats. — Fornlemningar. — Romerska bad. — Constantines belägenhet. — Tåg af ökenaraber. — Arabqvinnan. — Judarnes och arabernas qvarter. — Skizz af torget. — Affärd till Biskra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föraktvärd fräckhet i den obeslöjade kristna qvinnans frihet
och sjelfständighet.
Inom svartsjukt bevakade murar sitta dessa
menskliga puppor i tanklös och sysslolös halfdvala, eller fördrifva
timmarnes enformighet dels, som sagdt, i de mohriska
baden, dels under barnslig lek med sina nipper och granna
toaletter, hvaraf de kunna ikläda sig fem till sex olika
kostymer om dagen, när det skall vara riktigt fint. Med
tillagning af bakverk, sylter och mumserier lära de äfven
sysselsätta sig, liksom med sqvallersystrars prat vid
kaffekoppen och under förväntan på den stund deras herre och
man behagar skänka dem — och dela med deras rivaler.
Detta är qvinnornas lott i „lyckliga omständigheter“.
Mig synes, att den fattiga qvinnans, tjenarinnans lott
vore att föredraga, om man nödgades göra ett val. Under
det hon förrättar sitt arbete — äfven det tunga — måste
hon sjelffallet ha lof att röra sig friare och att gå mindre
strängt beslöjad. Visserligen ser man henne då böjd under
oket, lastad som åsnan eller kamelen, följa sin herre och
„målsman“ (qvinnans hufvud, såsom han äfven kallas i de
kristnas Heliga Skrift), men hon får andas frisk luft utan
haïk för mun och näsa, och tåligt bär hon dertill sitt lilla
barn i en påse på ryggen, under det mannen med korslagda
armar går förut och röker sin chibouk. Så har Al-Koran
föreskrifvit. Icke sannt, de må ha hetat Moses eller
Paulus, eller Mahomet eller Brigham Young, dessa tolkare af
Guds (till dem särskildt) uttalade vilja rörande „qvinnans
bestämmelse“ — hvem kan med ärlig öfvertygelse förneka,
att icke deras ord ha alltför stor bismak af manlig
sjelfviskhet, manlig herrsklystnad och manliga passioner! —
Det ser ut som skulle qvinnokönet, — lätt att anslås af
sin varmare religiösa känsla, — vara utrustadt med
speciell förmåga att tro orimligheter och att kritiklöst lyssna
till profeters „gudomliga sanningar“ — och derjemte med
ett sjelfuppoffringsbehof, som lätt går till öfverdrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
