Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Constantine. — Beyens palats. — Fornlemningar. — Romerska bad. — Constantines belägenhet. — Tåg af ökenaraber. — Arabqvinnan. — Judarnes och arabernas qvarter. — Skizz af torget. — Affärd till Biskra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De egentliga arabernas och mohrernas qvinnfolk äro
strängast förslafvade, ty kabylen, gömd bakom sina
otillgängliga berg, tvingar ej sin hustru — (han har vanligast
blott en, kanske mest af ekonomiska skäl) — att beslöja
sig. Negrinnor och judinnor gå äfvenledes obeslöjade.
Men de åses äfven med förnämt förakt af de rikare
damerna i haremmen, städse betjenade af negrinnor och
stolta öfver sin rätt att, oförhindrade af allt arbete, få
qväfva sig under haïken och munduken, som i hettan måste
vara ett verkligt tortyrredskap.
Mellan judar och araber herrskar för resten hätsk
fiendskap, i synnerhet sedan dekreten år 1871 emanerade
under juden Cremieux’ regimente, när han i Bordeaux ledde
provisoriska regeringen i sällskap med Glais-Bizoin och
Gambetta. Då tilldelades judarne i Algeriet medborgerliga
rättigheter, under det att sådana fortfarande förvägrades
landets rättmätiga inbyggare.
Här af har uppstått det omvända förhållandet, att
juden, som fordom på oerhördt sätt förtrycktes af
mohamedanen, nu gäldar detta med judränta och utarmar allt mer
och mer araberna, redan förut undanträngda af
fransoserna, som beröfvat dem allt socialt inflytande.
Judiska synagogan i Constantine, belägen vid Place
Négrier, var ej synnerligen anmärkningsvärd. — Men desto
mera utanför densamma en narink, — en narink alldeles
efter mönstret af den öfverallt hos oss välkända och
existerande, med försäljerskor af „gaml’klädr“ och andra preciosa.
Se, det kan kallas ett folk med en „nationell prägel“, som
ej utplånas under några vilkor uti olika zoner!
Innan jag lemnar Constantine, vill jag försöka göra
en liten skizz af dess största torg, kring hvilket jag har
öfverblick från våra hotellfönster. Torget, kalladt Place
Nemours från början, benämnes numera oftare Place de la
brêche, emedan det var härifrån fransosernas kulor först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
