Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Jernvägsfärd mellan Constantine och Batna. — Reskamrater. — En Spahis-kaptens skizzer och profetior. — Flamingos. — Diligensfärd till Biskra. — Öknens port. — Ankomst till Biskra. — Första kapplöpningsdagens slut. — Andra kapplöpningsdagen. — En Fantasia. — Tredje dagens fortsättning med kameler. — Vår altan i hôtel du Sahara. — Middag med „cousscoussou“. — Månskenet i Biskra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskoröster (sångarkören „Muntra musikanter“ i Biskra),
under det brinnande facklor svängdes omkring som
utslungade tusende gnistor i den dunkla rymden.
Vi fingo genast förklaring på uppträdet. Första
kapplöpningsdagens slut firades, och hvad vi här sågo var
negrernes återtåg, efter den första i Sahara anordnade fest,
med hvarjehanda muntrationer och „folklekar“, sådana, som
uppklättring på oljad stång, kapplöpning i säckar, bollspel,
och prisutdelningar . . . . „tout comme chez nous“.
Denna prisutdelnings originalitet bestod här uti att
„un prime“ öfverlemnades åt den fulaste af negrerne som
voro denna dags hjeltar. Hela publiken sades ha varit ense
om att den lycklige pristagaren vid denna „concours“ blifvit
belönad med fullkomlig opartiskhet och varit ovedersägligen
förtjent af segrens pris.
De två följande dagarne skulle egnas åt kapplöpning
med hästar — och kameler.
Nog hade vi en bondtur att inträffa i Biskra just vid
ett sådant tillfälle — och ännu till att få rum i stadens enda
hotell! Det hade vi att tacka slumpen för, som hindrade
de personer, hvilka beställt rummen, att komma hit,
hvarigenom de stodo lediga för oss. — Duléry hamnade
någonstädes i sällskap med allehanda färgade rumkamrater, men
lugnades af hotellvärden med en försäkran om att ingen af
dem likväl „svärtade af sig“.
Mitt första uppvaknande i Biskra skall jag aldrig
glömma.
Det dagades, men solen var ännu ej uppgången, när
jag skyndade ut på altanen att helsa dess första strålar.
En balsamisk luft slog emot mig, och för min blick låg vår
vidsträckta trädgård med sin afrikanska växtprakt och de
saftiga, mångfärgade blommorna och bladen vid foten af
enskilda palmgrupper, hvilkas kronor majestätiskt vajade
för morgonvinden. De raka stammarne sköto högt mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
