Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Ute på prärien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har inte sett mig. Och medan han nn jagar
antiloperna, skall jag jaga honom; så skall jag
väl snart komma underfund med, om han är
ensam.
Han lade sig ned och höll ögonen på
anti-loperna, ty han var säker på att kunna se af
deras rörelser, om det funnes ännu flera
jägare.
Som en orm kröp han längs marken, och
då han kunde räkna ut, hvilken väg hans
fiende skulle taga, hade han ingen svårighet att
hitta rätt. Det varade icke heller länge, förrän
han kom till en plats, där gräset var
nedtram-padt. Så följde han detta spår och reste sig
upp allt i mellanåt för att efter böljerörelsen i
gräset se, hvar hans fiende nu kunde vara.
Slutligen hade han kommit denne så nära, att han
trodde sig hafva honom inom skotthåll.
— Jaja, herr Rödskinn! mumlade han.
Skjuter du en af antilopornä för mig, skall den bli
min stek och icke din!
Jakten fortsattes länge. Indianen sökte
komma tätt inpå djuren, och William Grey höll sig i
indianens spår. Då denne fått djuren inom
skotthåll, siktade han, och pilen träffade så
säkert, att antilopen gjorde ett högt språng i
luften och föll. Då indianen skjutit, reste han
sig i hela sin längd, och William såg strax af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
