Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. I komankernas by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vakusa, är Gula Vargen kommen
tillbaka?
— J a.
— Ensam?
— Alldeles ensam.
— Hvad säga de äldste?
— De skratta åt honom, sade Vaknsa. De
säga, att han drog ut för att hämta ull men kom
hem igen klippt.
De två rödskinnen, som själfva hade varit
med på det olyckliga krigståget, funno icke detta
yttrande synnerligen trefiigt och gingo tysta
uppåt byn.
Vid en af källorna satt en man insvept i
ett täcke. Det var Gula Vargen, som gått
ut att möta sina hem vändande krigare. Han
hade berättat historien om nederlaget på sitt
sätt; nu gällde det att få krigarna att berätta
den på samma sätt.
— Komma Hjortfot och Ljungeld
ensamma? frågade han.
— Ja, svarade krigarna. Vi möttes här
nedanför på slätten.
— Det är väl, att någon kommer, sade
höfdingen. Jag har berättat för de äldste, att
blekansiktenas eldrör voro för många och för
mäktiga. Vi hafva också förlorat våra hästar
genom — genom — ja, de voro döda, när vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
