Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Skalperingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det sätt, att de två indianerna redo på den ena
hästen, Evans och Grey med barnet på den
andra. Detta gjordes, på det Gula Vargen skulle
tro, att hans två krigare lämnat platsen.
Kort därefter hade Grey den glädjen att
öf-verlämna det lilla barnet åt den hänryckte fadern.
Denne blef så glad öfver sin lilla Jonna, att han
knappast vågade släppa henne ur sina händer.
Men de hvita krigarna hade ännu icke vunnit
hela ändamålet med sin resa. Gula Vargen
knnde väntas hvilket ögonblick som helst. De
måste gömma sig för att lura på honom.
Det beslöts därför, att barnet skulle sändas
till staden med fadern och tolf män, och de
andra skulle afbida deras återkomst i snåren, där
indianerna hade fallit. Lilla Jonna behöfde nn
i hög grad kvinnlig vård och lämplig näring.
De drogo alltså sina färde och kommo förbi
det uppbrända nybygget, men där var ingenting
för dem att göra. I staden möttes Tornton af
den fröjdefulla underrättelsen, att Ellen kommit
till medvetande, och de båda lyckliga föräldrarna
fröjdade sig öfver sin återfunna skatt. Men
Tornton måste strax åter bege sig af och med
sina ledsagare på nytt draga inåt skogarna.
Under deras frånvaro hade ingenting händt,
och jägarna trodde nästan, att Gula Vargen
möjligtvis hade begifvit sig till tältbyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
