Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Vid marterpålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon ville icke vara en simpel krigares hustru,
hon ville icke hafva en föraktad krigare till
man. Antag nu bara, att han vore död! En
indiansk änka har det inte för godt. Hon har
ingen, som jagar för henne, ingen, som skaffar
villebråd och hudar hem till huset. Hvad skulle
hon göra?
Vilda JRiset visste mycket väl, att hon var
illa beryktad för ’grälsjuka och sin fulhet.
Hon skulle således inte ha så lätt att få en
ny make. Men om en man endast hade att
välja mellan döden och en hustru, trodde hon,
att han säkert skulle välja hustrun. William
Grey hade nu visat sig vara en hjälte: han
var modig som en höfding och till på
köpet en ståtlig man. Matuta hade därför
beslutat, att han skulle bli hennes andre man, ty
enligt indianernas lagar kan en kvinna frälsa
en fånge från tortyr och död, om hon
erbjuder sig att gifta sig med honom.
Edvard hade emellertid också sina planer.
För honom gällde det att bli satt till vakt
öfver hästarna, när Grey skulle börja sitt sorgliga
gatlopp. Därför sade han till Matuta, att han
iclze ville på hästvakt utan vara vittne till
leken. Han visste, att detta skulle vara
tillräckligt, för att han skulle bli vald just till det, han
icke tyckte om.
Gula Vargen. 6 a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
