Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flora och Bellona - Till en proletär - Till en diakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad var det sist jag hörde? Har du öppnat egen bank?
Rätt så! Jag ser dig sitta vid ett skönt mahognyskrank
och kasta sedelbuntar med fnysande förakt,
som mente du: Jag struntar i Plutos hela makt!
Säg mig ej nu vad själv jag vet: blott för ditt ideal
du söker på hans egen vret tyrannen Kapital.
Ty endast den som smakat fett och själv förtjänar snällt
begriper rätt, hur djävla lett det är att dö av svält.
Så tror jag dig och följer dig i anden dit du styr
och ser i dig en fanans man och även en martyr.
Ty tungt det är att vara proletär,
och tyngst för den som ock är millionär.
TILL EN DIAKON
Det är i glödande Bartelstider,
och solen bränner så skinnet svider,
och även en tålmodig kristen lider.
I denna bastu, som dagligen hettas,
din digra lekamen, min broder, svettas,
din fina ande vill överfettas.
Så är det endast så som det skulle,
att jag ser dig vilande sträckt på en kulle
med lärft kring midjans jäsande bulle.
En svalkande västan pillrar på strängen.
Det är dig väl i den vida sängen
under päronens vaggande, mogna hängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
