Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hösthorn (1927) - Om till din bädd - En höstens kväll - Änklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag är en vårvind av de allt för sena.
Jag känner trappans krökar, låsets kolv.
Jag bringar doften av en blå verbena,
som nyss vävts in av höstens jättesolv.
Jag var här förr:
i vårens rätta vaka,
för år tillbaka,
sjöng jag vid din dörr.
EN HÖSTENS KVÄLL
En höstens kväll, en stormens kväll, Malena,
vart du som sörjde åter stolt och ung,
och längtan drev dig på bevingad sena
långt ut på stigen genom öde ljung.
Och samma afton gick jag ut allena
och fri och djärv som alla drömmars kung
och tänkte: Kom, låt hed och höst förena
två vilsna hjärtan som en brand i ljung.
Jag vet det väl:
du kände mina tankar
tungt som ett ankar
häktas vid din häl.
ÄNKLINGEN
Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord
som låg mig på hjärtat och gnagde och malde,
du strävsinta dotter av den sträva jord;
kanhända det löst det bann som oss kvalde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
