Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Han bugade sig i stolen, där han satt midt
emot henne med en muntert vältalig blick. »Gör
jag då annat än ser på er?» tycktes den säga.
Och Ebba sade åter hastigt:
— Men för det, att hon tycker om er far,
behöfver hon naturligtvis inte tycka vidare
om er.
— Nej, jag är just inte vidare lik
farsgubben. Vore jag lik honom, sutte jag nu
hemma i Wiborg som »unge konsuln» och
förtjänade pengar på rysk råg.
— Det skulle ni göra, nickade Ebba
moderligt uppmuntrande. Hvarpå de plötsligt sågo
hvarandra in i ögonen och — öfvermodigt, med
en känsla af hemligt frimureri — bägge
ovillkorligt kommo till att skratta.
— Så hade vi aldrig kommit att träffas!
sade han.
Ebba teg. Hon höll händerna på
armstöden och satte, med tåspetsen mot stråmattan,
gungstolen i rörelse.
— Som solskenet just nu kommer och går
öfver ert ansikte... sade han utan att taga
ögonen ifrån henne. Ni gungar ut och in i
solstrimman: nu är ert hufvud i mörker och
era små ögon — Jo, era ögon äro allt annat än
stora, fastän Vår Herre har förbättrat dem med
ögonbryn och ögonhår och alla möjliga slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
