Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
— Åh Tom. Hon mötte Elofs ögon och
hejdade sig.
— Nu ber jag dig, sade brodern med stor
bestämdhet: när du träffar Alexandra, tala inte
till henne, som du har funnit för godt att tala till
mig.
— Du behöfver inte vara rädd, sade Mary,
sårad öfver att känna sig tillbakavisad. Jag
känner ju inte Alexandra. När jag nu går in på
att träffa henne och umgås med henne, är det
uteslutande för lilla Evas skull. Jag vill inte,
att Karls dotter skall känna sig förödmjukad
gentemot sin fars närmaste släktingar och
gentemot våra gemensamma bekanta här.
— Jag visste, att du skulle resonera på det
sättet, Mary, sade brodern med undertryckt
harm — men möjligen kunde jag fordra hänsyn
till min hustru...
— Thomas, afbröt Elof Hellwer. Du får
inte afvisa Mary nu. Du vet, hur ärlig hon är.
Du vet, att hon inte kan gå längre än hon
nu går.
— Det vet jag. Därför finner jag mig ju
också i... Förutsatt, afbröt han sig hastigt,
att hon inte låter Alexandra umgälla för hvad
hon har emot oss bägge.
— Ni båda äro sannerligen, när allt
kommer omkring, två alnar af ett stycke, försökte
Elof medla mellan dem. Har Mary svårt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
