Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
något för alla dem, som på ett eller annat sätt
stå henne nära... Som om man inte hade
varit kär så många gånger förut»...
När han blef trött på att konversera med
Eva — och det kunde hända — bugade han
sig för henne och sade, att nu måste han tyvärr
gå, enär han hade något viktigt att tala med
Carter om. Till afsked utbad han sig artigt
den lilla rosen hon höll i handen och bad henne
fästa den i hans knapphål... »Ingenstädes i
hela Wiesbaden ser man vackrare rosor än i
Parkstrasse,» sade han sanningsenligt utan all
romantik. Efteråt kunde han sitta både en
timme och två på hörnet af Thomas’ skrifbord,
medan han rökte den ena cigarretten efter
den andra och intresseradt utvecklade sina
meningar angående Europas politik.
— Jag är en odåga, sade han med
öfvertygelse, när han gick — inte utan själfförakt.
Här går jag sysslolös och pratar och resonerar,
medan världen står i flammor och bröd och
skådespel bjudes en därnere för nästan
ingenting... Den, som ändå kunde få den dumma
skuldran i ordning, för att inte tala orrt ens
öfriga skröpligheter, och sedan gå till fronten
ännu en gång...
— Tja ... sade Thomas och räckte honom
för tjugonde gången tändstickorna. Ut längta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
