Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
henne som gammal, och som mycket umgicks
hos min faster. Hon — min sagesman — skröt
alltid öfver, att hon känt henne »riktigt intimt»...
Och hvad visste hon så om henne?...
Ingenting, absolut ingenting annat än att hon ännu
var en vacker gumma och hade dansat med
Oskar I och var »ofantligt intressant». Men den
beskrifning hon brukade ge oss af henne
motsvarar inte alls den skildring människan här
ger af sig själf.
Ebba hade också läst boken, som på sin
tid mycket upptagit henne, och blef strax ifrigt
intresserad. Den handlade om frågor,
hvarmed hennes egna tankar just nu beständigt
tumlade. Hon sade:
— Jag önskar jag hade känt henne.
Fastän... Hela boken, hur rolig den än är,
verkar så vemodigt, tycker jag. Man tänker hela
tiden: hur kunde det komma sig, att hon, som
var så klok, så fin och skarpsinnig och tänkte så
mycket öfver sig själf och andra, ändå — i
det mest afgörande ögonblicket af sitt lif —
kunde göra ett så kolossalt misstag.
— Åh, sade Alexandra, och såg, medan
hon talade, rakt ut framför sig. Hon var
väl med all sin klokhet... och »finhet», som
du säger, inte bättre garderad än alla andra
i den åldern. Hon lutade sig ännu längre
tillbaka i hvilstolen, och det vackra, mörka huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
