- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
102

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

TIONDE FÖRELÄSNINGEN.

Menniskans problem, sådant det visar sig i sjelfva
slägv-tet, är föremålet för historiens filosofi. Det är klart, att
mensklighetens mål ej kan af någon erfarenhet fullt tydas,
eller ens deruti förekomma; den betraktelse af historien, som
här sysselsätter oss, går derföre öfver all historia. Hvad
som har skett, kan nemligen ej bli regel för hvad som bör
ske. Detta gäller för slägtet, och ej mindre för individen,
hvilken ock måste erkänna, att han eger ett mål för sig,
som går utom all erfarenhet och efter hvilket erfarenheten
just måste rätta sig. Detta mål, som utgör lösningen
af problemet, så vida det innehåller svar på frågan: hvad
— i förhållande till den menskliga verksamheten, ej mindre
slägtets än individens — utgör just föremålet för filosofien,
så vidt frågan af henne kan besvaras, hvilket aldrig kan
ske fullständigt; filosofien måste alltid härutinnan förutsätta
ett kompletterande från religionens sida, hvilket allraklarast
visar sig i historiens filosofi. Om sjelfva målet kan således
historien, såsom erfarenhet, ej upplysa; men om ett sådant
mål gifves, så kan genom betraktelsen af, huru det hittills
visat sig, åtminstone någon upplysning vinnas om methoden
för dess uppnående i det hela, om ock ej i det enskilda.
Härmed förhåller sig så, att ju innerligare problemet
uppfattas, — och historiens progress består just i denna
innerlighet, — desto klarare framträder så väl det förra som det
sednare, så väl den egentliga kärnan idet framfarna, som
dettas betydelse för det kommande, och desto mer ljus sprider
sig ej blott öfver framtiden, utan ock öfver det förflutna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free