Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
skulle man bringa till insigt för sig, att filosofiens problem
ej kunde lösas inom det vanliga medvetandet, utan att
förklaringen af sjelfmedvetandet ledde till det rent absoluta, till
ett väsen som i allo blott är sig sjelft bestämmande.
Tydligt är ock, att antagonismen mellan realism och idealism
härmed skulle upphöra, eller reduceras till en relativ; ty om
det absoluta, sig sjelft bestämmande är det absolut högsta,
så är det ock det högsta reella. — Den tredje stora
upptäckten i filosofien blef då att flytta lösningen af dess
problem inom det oändliga; hvarmed filosofien arbetat sig upp
till den högsta ståndpunkt, på hvilken vi redan hänvisat,
och den insigt kommit i dagen, att det menskliga
medvetandet är en gåta, som blott i det gudomliga
medvetandet kan få sin lösning, att filosofien således måste sluta
dermed, att menniskan är ej blott genom, utan i Gud. —
Detta är Schellings ståndpunkt
Om Schellings lefnadsomständigheter vill jag afhålla
mig att tala, dels emedan ban ännu lefver, dels emedan de
ej äro mig fullt bekanta. Här må blott nämnas, att ban är född
1775, uppehöll sig i Jena samtidigt med Fichte och deltog i
"vetenskaps-lärans’ utveckling, så att Fichte sjelf erkände
honom för med-uppfinnare, ehuru Schelling sköt denna ära
ifrån sig, alldenstund han redan förut fattat problemet
djupare. Vid 20 års ålder utgaf ban sina första skrifter:
"Heber die Möglichkeit exner Form der Philosophie
über-haupt"Vom lch als Princip der Philosophie" och
"PAt-losophische Briefe über Dogmatismus und Criticismus";
tvänne år derefter: "Abhandlungen zur Erläuterung des
Idealismus der Wissenschaftslehrem. fl. — Vill man få
ett lifligt intryck af filosofien, af tankens egen poetiska energi;
vill man finna ej blott en medfödd skarpsinnighet och analytisk
förmåga, utan äfven det slags produktiva konstruktion af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
