Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
då tvenne de största företeelser visa sig, nemligen
försöken, å ena sidan att ur frihetens begrepp konstruera samhället,
och å andra sidan att konstruera menniskans väsende såsom
frihet. Det sednare har lyckats bättre än det yttre
frihets-svärmeriet, ehuru aktningsvärdt i sig sjelft, och är en
förblif vande, en outplånlig eröfring.
Yi ha uppehållit oss vid karakteristiken af det 18:de
seklet, emedan det visar de olika synpunkterna för
tänkesätten. Först med den ståndpunkt, som problemet hunnit
vid seklets slut, kan man säga att det var fattadt i sin
fullständighet och sålunda äfven närmare sin lösning än förut.
Denna ståndpunkt gjorde sig äfven gällande derigenom, att
konflikten mellan den realistiska och den idealistiska
tendensen upphörde, emedan båda sammanflöto i högsta instansen,
blott såsom olika sidor af samma sak. Med detsamma
nemligen som det menskliga medvetandet tillegnat sig begreppet
af en sig sjelf bestämmande orsak, så är den, af det
realistiska tänkesättet förgäfves sökta, yttersta grunden funnen.
Ty då detta föreställningssätt drifves allt längre bort, så
måste man slutligen afskära processen och sätta en yttersta
grund, dogmatiskt såsom sådan antagen. Men nu är
begreppet om Gud ett absolut innerligt och ej aflägset från
menniskan. Sålunda hvad realismen sökt utom sig, längst
bort vid verldsgränsen, det befanns genom idealismen vara
det närmast för handen varande, inom intelligensen sjelf,
nemligen inom den högsta, och derigenom ock inom
menniskan, emedan hon måste fatta sig såsom varande i Gud.
Men i och med detsamma antog ock det yttre en annan
gestalt. Det var ej mera orimligt att tanken fanns, ej blott
inom, utan äfven utom medvetandet, i naturen. Här gjordes
nu den distinktion, att naturen ej var det blott
tankelösa, en blott mörja och massa, utan uttryck af en sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
