Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
fritaga sig sjelf frän undersökningens möda. Dylika åsigter
äro i strid både mot den sanna poesien och den sanna
religionen; och om den sist nämnda idealismen var ett
upphäfvande af alla motsatser och derigenom medförde en befrielse
från mödan af deras förenande, så är dock efter densamma
ett arbete öfrigt, och detta består i att rycka det genialiska
Jaget ned från sin thron och underkasta detsamma det
allmängiltiga och nödvändiga begreppets analys, att rädda tanken
ur detta chaos af inbillningskraft. Dess sjelfförstöring
uttrycker derföre ock blott tankens förhållande till känslan: det
var det fullrustade begreppet, som framgick ur detta känslans
chaos, för att ordna det, — i Hegels filosofi.
Den Hegelska filosofiens förhållande till de ur
Schel-lings idealism utvecklade åsigter hafva vi ofvanföre i
korthet antydt. Redan hos Schelling sjelf återfinnas utan
svårighet de anledningar, hvilka uppkallade det Hegelska
systemets protest mot nyssnämnda åsigter. För att
åskådliggöra den absoluta enheten, hade Schelling begagnat bilden af
den magnetiska linien med dess båda poler. Dermed sväfvar
likväl en viss tvetydighet öfver hans konception af denna
enhet, då man ej med säkerhet kan inse, om nämnda linea
för honom eger betydelse af blott bild, eller tillika af sjelfva
saken; här, tror jag, röjer sig en ofullkomlighet i hans egen
uppfattning af sin åsigt, och han har med berörda bild
exemplifierat den enda differens han antar, nemligen den
qvantitativa, hvilken likväl, såsom rent yttre, är inadeqvat. Ifrån
denna magnetiska linea eller symbol togo sedermera alla
identitets-filosofiens missbruk sin utgångspunkt. Man
förestälde sig det absoluta såsom uppenbarande sig i motsatser,
hvilka neutraliserade hvarandra i en indifferenspunkt, och
detta schema användes på allt, utan åtskilnad: så t. ex. kunde
man vid hvar sin pol sätta kyrka och stat, romanticism och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
