Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
klassicitet, o. s. v. Detta missbruk, som af "imitatorum
servum pecus" drefs med det af auktorn sjelf begagnade
schemat, bragte hela systemet i misskredit; man förebrådde det
att vara en ytlig schematism af inbillningskraften, och om
man i början intogs genom qvickheten i analogierna, så
ledsnade dock förståndet snart vid detta oupphörliga upprepande
af ett evigt enahanda, som i sak hjelpte en jemt så långt
som man hunnit förut — Om båda ändpunkterna utmärkte
motsatserna, och indifferenspunkten det absoluta, så blef
dermed i denna punkt det absoluta till för känslan: till och
med inbillningskraften, i sitt bemödande att symbolisera det,
hade ingen bild derför. Deraf kom det ofta hörda
påståendet, att vissheten är omedelbar, såsom den visar sig för
känslan. Äfven häri låg en tvetydighet, som behöfde att
utredas. Å ena sidan hade Schelling visserligen dertill gifvit
anledning genom sin lära om den intellektuella åskådningen;
å andra sidan insmög sig likväl, i uppfattningen af denna,
det missförstånd, att den skulle kunna vara så omedelbar
som man trodde. Redan dess egenskap att vara "intellektuell"
förutsatte begreppets hela arbete, ocb härutinnan var således
en omedelbarhet, som förutsatte hela medelbarheten,
hvarföre man med orätt förebrått Schelling, att han nyttjat ordet
åskådning; äfven Hegelianerna, de må utarbeta sin
förmedling huru de vilja, måste dock erkänna att målet för tanken
är denna totalitet af alla andra tankar. Men visserligen är
det ett stort misstag, att förblanda känslans omedelbara
visshet med den intellektuella åskådningen. Detta skedde
emellertid. Det absoluta fattades såsom en absolut närvaro i
känslan, det absolut gifna; hvilket likväl dermed var inom
samma gebit som allt annat gifvet, all annan närvaro, som
är, men äfven kan icke vara, alldenstund känslans
innehåll blott existerar för ögonblicket. Oaktadt känslan gör an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
