Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
sin rörelse, sä antogs till en början Gud sdsom en sådan
primus motor universi. Snart insågs likväl, att detta vore
en onödig förutsättning, och man kunde ej finna hvarföre
det icke skulle gå an att fatta rörelsen sjelf såsom det
absoluta; universum blef således uppbygdt genom ett
perpetuum mobile. Onekligt är, att, då man en gång befann sig på
den ståndpunkt vi nämnt, så var det fullt konseqvent
att ej uppehålla sig vid någon från universum särskild
caussa motrioc, utan sätta denna midt i sjelfva universum,
blott såsom en rörelsens lag. Detta är den materialistiska
pantheismen. Men äfven den hade sin motsats, hvilken
yttrade sig i det till medvetande uppgångna begreppet af
naturen såsom ett lefvande eller organiskt; ett uppfattningssätt af
densamma, hvilket ock var nödvändigt, så framt den skulle
kunna tänkas hafva rörelsens princip i sig sjelf.
Naturforskningen upphörde dermed att vara mathematisk, den blef
fysiologisk. Denna tendens att uppfatta natur-utvecklingen
såsom en lefvande yttrade sig så väl i poesi som filosofi
såsom en spiritualiserande materialism, hvilken fästade sig
vid naturen såsom uttryck af ett evigt lif, glädjande sig åt
allt individuell som i densamma framträdde och
uppenbarade detta lif. Denna åsigt återfinnes synnerligen hos
Tyskarne, ocb representanter derför äro Goethe och Herder,
hvilka i hela sin lifstid aldrig kommo öfver densamma. Men
äfven denna ståndpunkt kan, då den likväl ser allt ifrån
naturens synpunkt, ej tillfredsställa menniskan, hvilken, såsom
andeligt väsen, känner sig ega fri vilja. Det var denna brist
som gaf anledning till Kants uppträdande, med hvilkens
spekulation den tredje’ kritiska riktningen i den moderna
filosofien började.
Hos Kant vände sig tanken, med fullt medvetande om
sin uppgift, på sig sjelf med den frågan: huru är erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
