- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
231

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det, att denna enhet ej hos henne finnes verklig, utan
att menniskan med sitt bättre sjelf står i strid. Detta bättre
sjelf eger just i den moraliska lagen sitt uttryck. Men hvar
skulle detsamma väl stå att finna, om det icke vore verkligt
i det väsende som förutsättes för lagen, d. ä. i Gud ? Denna
högsta intelligens kan alltså ej tänkas annorlunda än såsom
i sig innehållande ej allenast möjligheten, utan ock, i
urbild-lig mening, verkligheten af alla andra intelligenser. Men allt
förhållande mellan personer är ömsesidigt. Menniskan kan
ej närma sig en annan menniska, utan att af henne mötas;
hon kan ej heller höja sig till Gud, utan att han först sänkt
sig till henne. Denna högsta intelligens är således Gud i
Gud, om hvilken vi förut talat, i hvilken Gud satt sig såsom
sin egen med sig sjelf lika fria motbild. Så är denne Gud
den urbildliga menniskan sjelf. Icke heller skulle Gud komma
till menniskan, eller menniskan till Gud, om de ej från början
hörde tillsammans. Är det nu så, att menniskan, i stället
för att finna sig i förening med Gud, har kommit i strid
med honom, så måste lifvets innehåll och mål bestå i ett
återställande af hennes bättre sjelf, hvarvid icke heller Gud
lägger händerna i kors, utan måste hafva kommit henne till
mötes. Blott derigenom att Gud uppenbarat sig i
menskligheten kan en sådan återförening mellan honom och
menniskan blifva verklig. Men ehuruväl denna Guds
uppenbarelse derföre är det märkvärdigaste som skett, är den såsom
yttre factum dock blott ett factum; sin eviga och egentliga
betydelse eger den endast så vida som den sker i och
för hvar och en, Christus skall ej blott hafva födts för
1800 år sedan, han måste födas hos hvar och en; delta är
hans eviga födelse.

Ser man alltså närmare på det menskliga lifvets
utveckling, så är det lika onekligt, att menniskan först är till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free