Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Hans änka, Disa Rudbeckia, fullföljde emellertid klagomålen, och
den 12 April 1693 föll utslaget, som i allo stadfäste hofrättens
dom. 2
Så slutade ändtligen denna strid, som i 19 år upprört sinnena
och kommit lidelsernas vågor att gå högt. Väl kan det icke för-
nekas, att äfven från Benzelii sida orden föllo skarpare än nöd-
vändigt varit, men till hans obestridliga fördel talar, dels att han
kämpade för det, som var rätt, dels att han var den anfallne par-
ten. Just denna process, där det hvarken fattades öfvertalningar
eller hotelser, visar oss Benzelii omutliga rättrådighet, som gaf ho-
nom mod att fasthålla sin mening, trots både rector magnificus
och universitetskansler. ?
1 Konsist. arkiv, Litere ad Maj. Reg. et Cancell. Vol. III pag. 317.
2 En tidsbild, som är karakteristisk nog såsom exempel på den
undfallenhet för militäriskt öfversitteri, som kännetecknade dessa krigiska :
tider, är skildringen af det råa öfvervåld, för hvilket Benzelius var ut-
satt år 1678. I Upsala uppehöll sig vid denna tid en löjtnant Anders
Buxbom, som förde ett tygellöst lif och var hela stadens förskräckelse.
Slagsmål mellan honom och hans stallbröder & ena sidan och studenter
å den andra hörde till ordningen för dagen. Äfven Benzelius råkade
illa ut för honom. Benzelius kom åkande jämte sin fru på väg till sitt
prebende Vaxala, då de strax utanför tullen antastades af Buxbom, som
öfverföll Benzelius med grofva skällsord, försmädande hans prästerliga
kall och ämbete. Men han nöjde sig icke med detta, utan gick äfven
till handgripligheter och öfverföll Benzelius med hugg och slag, så att
de, som åsågo uppträdet, icke kunnat tänka annat, än att han var
dödad. Och hade ej vagnen varit täckt, hade det tvifvelsutan gällt
deras lif; ty Buxbom högg och stack än på den ena, än på den andra
sidan, och en gång rände han värjan genom Benzelii vänstra kind in i
munnen. Slutligen kommo några studenter, genom hvilkas ingripande
Benzelius kunde komma undan. Men då hade Buxbom, som var till
häst, ridit efter honom ett godt stycke, tvingat drängen att hålla med
vagnen och så med »dragen pistol» sökt att aftvinga Benzelius löftet
att ej göra någon affär af denna sak. Nu kommo emellertid flere stu-
denter till och förjagade Buxbom medels stenkastning. Benzelius, och
sedan konsistorium, anmälde genast saken hos konungens befallnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
