Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ning, att prästeståndet vid riksdagen 1686 ingick med en skrifvelse
till Kongl. Maj:t riktad emot den cartesianska filosofien, hvari man
klagade öfver att en professor, som är cartesian, »omöjligen kan
läsa logicam Aristotelis, däraf med tiden lärer följa, att man inga
bekväma subjecta kan hafva till studium theologicum». I 18
punkter framställde ståndet sina önskningsmål, såsom as professuren
i fysik, som flyttats till den medicinska fakulteten, åter måtte för-
läggas till den filosofiska, ar en professor skulle, innan han ut-
nämndes, godkännas af consistorio ecclesiastico, ass teologiska fakul-
teten skulle hafva makt att förbjuda disputationer, som innehölle
för teologien menliga yrkanden, ass blott de renläriga philosophi
måtte få stipendier, az en censor mätte förordnas för böcker från
utlandet, es alla föreläsare skulle anmäla för rektor och dekanus,
hvad de skulle läsa såväl publice som privatim o. s. v. 1 Öfver
ofvannämnda skrifvelse infordrades utlåtande af akademiska kon-
sistoriet i Upsala, som beslöt, att hvarje fakultet skulle inkomma
med särskildt yttrande.
Den medicinska fakulteten, som nog insåg, att klagomålen
egentligen voro riktade mot henne, afgaf ett vidlyftigt svar på 41
foliosidor. På samma gång fakulteten hade orsak att hugna sig
öfver den försorg och vaksamhet, som det högvärdiga riksens
prästerskap städse låter påskina till den evangeliska religionens
hägn och befrämjande, beklagar hon sig dock öfver att blifva ut-
pekad, såsom den där ville ställa bemälte religion i någon fara.
Medici kunde dock vid sitt samvete betyga, att de, sin ämbetsed
och plikt likmätigt, efter bästa förmåga sökt befordra såväl den
rena evangeliska religionens konservation som ungdomens rätta
undervisning i bokliga konster, hvarför de ock med Guds hjälp
hoppas befinnas oskyldiga i det de blifvit anklagade för. Hvad
beträffar prästerskapets klagan öfver vissa professorers licentia,
som »så tagit öfverhanden, att ock de påminnelser, som äro gjorda
till dess hämmande, intet kunnat gälla», så försäkra de, att de alla
gärna sky licentiam philosophandi och vilja därför veta, hvari deras
licentia består, »att vi hvar för sig måga taga oss till vara för
det, som under sådan titel föras kan. Bevare Gud, att vi skulle
1 Jfr Sven Bring. Del. II: Handl. i sv. hist. sid. 31—43 och
Ahlqvist, Bexell: Bidrag till svenska kyrkans historia III 72—76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
