Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
vara så begifna på det, som skadligt och lastvärdigt är, att ock
inga påminnelser hos oss mera gälla skulle.» Tvärtom skulle de
alla samtliga beredvilligt »kontribuera allt det, som länder till
enighet och uppbyggelse vid en akademi», om de af sina anklagare
på ett eller annat sätt finge veta, hvad de borde iakttaga »vid
nu varande modum philosophandi». Men det vore alldeles obilligt
att förkasta ett helt verk, >som så åtskilliga sköna saker författar,
allenast på några generale tillvitelser utan att nogare skärskåda,
hvad som däruti nyttigt eller oskadligt vara kan. Det säges om
alla böcker i gemen, att ingen är så elak, att där icke något godt
också uti finnes. Så lärer ock allt det arbete intet vara så platt
att förkastas, som af Cartesio är kommet, hvilken alle sincere lärde
män, jämväl hans motståndare, tillstått vara maximi ingenii virum.
Hvilken ock sina skrifter intet låtit omogna utflyga, utan uppå
dem, i vigoureux ålder, afskild från allt öfverlopp, öfver 20 år
arbetat hafver; hållandes emellertid korrespondenser med de lärdaste
personer i Europa, hvilkas frågor och objektioner han, så mycket
möjligt, till fyllest gjort. Hvilken åtskilliga förnäme vokationen
haft, ja, jämväl efter döden af sitt fädernesland så högt är hedrad
vorden, och detta allt för sin eruditions skull !.»
Filosofiska fakulteten ingick i ett mycket vidlyftigt svaromål,
hvari framhålles, att sanningen är tveggehanda, dels den i Guds
ord uppenbarade, till hvilken hvarje kristen är bunden, »antingen
det kommer öfverens med hans förstånd eller ej», dels den i
naturen förborgade, efter hvilken vi måste hafva frihet att forska,
om annars någon vetenskap skall finnas. Cartesius hade med
vördnad talat om den af Gud uppenbarade sanningen, så böra
ock de, »som religionen närmast handtera, uti kärlek och enighet
ett och annat med sina medbröder öfverlägga, och, såsom en.
människa är snar till att fela, icke strax fördöma hvad med deras
förstånd ej instämmer, eller föregifva det strida mot den Hel. skrift
och rena evangeliska läran» ?,
I teologiska fakulteten bragtes frågan af dekanus första gången
på tal den 2 Oktober 1686. Då fordrade Benzelius »plenum con-
1 Academica Upsal. angående Cartesianska filosofien. Riksarkivet.
2 Jfr. S. Bring; Handlingar i sv. hist. Del. II sid. 43—109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
