Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
de gamla philosophorum uppenbara hedendom än af betäckta och
"förmummade" villfarelser under titel af en kristendom. Det är ock
ännu icke bevist, att det ljus, som den nya filosofien gifver uti naturliga
ting, kan vara emot den förlust, som ungdomen tager af det, att de
afrådas göra sig bekante om den gamla, hvarigenom de gamla skri-
benter af dem med ingen nytta kunna anses eller läsas. De expe-
rimenter, som de nya sig påberopa, kunna vara sitt beröm värda,
men månn det är obekant, att många påberopade experimenter löpa
tvärt emot hvarandra och att den ene med sitt experiment förlägger
den andre, hvaraf kan nogsamt skönjas, att det är ofta intet annat
än en veritas hypothetica. Dock kunde vetus och nova philosophia
väl göra hvarannan något bistånd, om de behörigt applicerades.
Nulla est secta, que omne verum vidit; nulla, que non aliquid ex
vero, sade Grotius.
6) Men andre beropa sig kanske därpå, att vetus och nova
pPhilosophia alldeles instämma och kunna väl förenas, och att de,
som däremot tala, förstå hvarken veterem eller novam. Detta synes
icke annat vara än tvinga sig till consensum antiquitatis och sålunda
bruka dem, noviteterna till ursäkt. En sådan syncretismus .philoso-
phicus är länge sökt, men utan nytta eller framgång. Cartesius har
gjort litet zestim af de gamla och fast heller följt sin nya fantasi.
Hvad svårheten anbelangar till att förstå Cartesii skrifter, så är det
ingen dygd för en philosopho, det han så skrifver, att man icke
kan komma under hans mening. Non ego philosophi esse arbitror ’
obscure loqui etc., säger en gammal scriptor. Veteres låta väl förstå
sig till de förnämsta stycken, när animus får vara a preejudiciis
vacuus och novaturientes hafva intet kunnat mer uti dem prestera
än andre per tot 2tates et secula. Habeant hoc in poenam, si existi-
mant se solos sapere.
7) Det förebäres ock, att den nya filosofien blifver af den stude-
rande ungdomen antagen med en stor applausu och spörjer däraf
en besynnerlig nytta, som genom en genväg att något godt lära.
Men det är intet under, att ungdomen intages af det, som nytt är,
helst när det af docentibus blifver så högt förgylladt, hvilka, om de
ville använda så stor flit att tillägga veteri philosophie sitt förtjänta
beröm, skulle ock den af discentibus intet sättas i förgätenhet. Om
man ock väl det bifaller, att philosophia nova visar större nyttig-
heter för dem, som applicera sin håg till studium medicine eller
ock kanske till några andre partes studiorum, så borde därför intet
ställas i förgätenhet, att vetus philosophia är tjänligare, ja, ock
omistelig i theologia och andra studiers trakterande. Sålunda kunde
den ena facultas räcka den andra handen och förekomma, att det,
den ena uppbyger, icke blifver af den andra nedrifyet och förklenadt.
8) Nya filosofiens patroner finna sig däraf förargade, att the-
ologi göra häraf ett så stort väsende, hvilkas påminnelser de mena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
