- Project Runeberg -  Erik Benzelius d. ä. / I. (1632-1687) /
90

(1897-1902) [MARC] Author: Henrik Nicolai Clausen Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

sig intet kunna tåla. Men detta är en tagen förargelse. Bona res
neminem scandalizant, nisi malam mentem, säger en af patribus.
Vera libertas est legibus obtemperare, säger en bekant philosophus.
Theologi finna det vara sin obligation påminna efter Guds ords
anledning, att "en kristen bör fly oandlig och onyttig ord och tråtor,
som gå af en falskelig berömd konst" — 1 Tim. 6:20. Item: "Han
skall akta sig för det förstånd, som gör uppblåst och afdrager ifrån
Gud" — 1 Kor. 8:15; Col. 2: 5. Viljandes de med slike varningar
och påminnelser, jämte sin eds och ämbetes plikt efterfölja sina an-
tecessorers exempel, på det efterkommanderna icke må finna oss i
vår tid, mindre än i de förrige, velat eller kunnat lämna utan vittnes-
börd, att skadliga noviteter och meningar, i själfva religionen an-
stötliga, ej böra utan åtal lidna varda. Atskilligt mer vore i detta
argument att säga, men tiden och närvarande tillfälle tillåta det nu’
intet.

9) Det torde vara förmodligt, det rättsinniga gemöter finna
detta ärendet vara af den beskaffenhet, att någon rättelse borde där-
vid ske, men ville ej ogärna höra något förslag, huru sådant skulle
låta sig göra utan någondera partens olägenhet, emedan de bägge
lära hafva sina patroner, som gemenligen i slika tillfällen plägar
tillgå. Men sådant lämnas i all underdånighet till Kungl. Maj:ts
mogna bepröfvande. Det torde somliga finna skäligt i underdånighet
begära, att philosophia cartesiana helt och hållet blefve förbuden, och
med sådan allvarsamhet hafva väl andra länder, hos hvilka denna
philosophia haft sitt hemvist och näste, förbjudit densamma under
ämbetes förlust, hvaraf ock näppeligen vore att befara, det någon
barbaries åter infördes. Dock så vida uti samma philosophia ju
finnes något, som godt och nyttigt är, så står att förnimma, om
verket dit bringas kan, att den gamla filosofien återställes så vida,
att den blifver publice och privatim drifven genom någon därtill för-
ordnad professorem physices, af hvilken så väl som professore logices
och metaphysices ungdomen finge inhämta dess principia, fundamenta
och terminos, förmedels hvilka discentes kunna uti en god och riktig
ordning anföras till det, som sig nödigt är, helst uti theologia, och
docentes bibehålla de subsidier, som omistande äro emot kättare och
svärmeandar, likformigt det manér, som vid andra evangeliska uni-
versiteter vedertaget är. Emedan som ännu några kunna finnas
ibland de studerande, hvilka såväl uti philosophia veteri som nova
äro bekante och både kunna och vilja separera pretiosa a vilibus,
fastän de varda ofta med oförskylta convitiis onererade. Och som
detta är ett verk af stora konsekventier, i synnerhet efter det med
religionsverket är förknippadt, så vore önskligt, att flera akademier
i fäderneslandet finge häröfver med sitt underdåniga betänkande
inkomma.

Hans Kongl. Maj:t låter i andra sina aktioner framför allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebenzelius/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free