Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23.
predikanter, dem, som tjäna i akademier, gymnasier och skolor samt
krigspräster.
Tillsättandet skulle så tillgå, att biskopen inkom till konungen
med förslag, och tilläts det äfven församlingen att begära en eller
annan, men förbehöll sig konungen utnämningsrätten, då han äfven
kunde nämna någon annan än de föreslagna, om han visste honom
vara befordran värdig.
Hvilka pastorat åter, som voro regala, var länge obestämdt,
hvaraf helt naturligt mycken oreda och många konflikter uppstodo.
För att bringa ordning härutinnan hade prästerskapet redan på riks-
dagen år 1660 beslutit, att hvarje biskop skulle uppgöra en förteck-
ning på de pastorat i hans stift, som af ålder varit regala. En sådan
förteckning inlämnades också vid riksdagens slut, men då man af
regeringen begärde stadfästelse på densamma, gafs till svar, att den
nya kyrkoordningen, som snart var färdig, skulle upptaga de regala
pastoraten. Men icke ens då kom den utlofvade förteckningen till
stånd, enär konungen förklarade, att en sådan icke kunde uppgöras,
förrän reduktionen blifvit afslutad. Först 1693 bestämdes, att dels
de pastorat skulle vara regala, som af ålder varit det, dels de, i
hvilka kungsgårdar, öfversteboställen eller sådana till kronan hem-
fallna gods, hvilkas ägare haft patronatsrätt, voro belägna, dels ändt-
ligen ett antal pastorat, hvilka konungen fann för godt att för regala
anse. !
Enligt Kungl. Maj:ts bref af den 16 Aug. 1693 skulle konsisto-
rierna vid förslags uppsättande till regala pastorat meddela sig med
landshöfdingarna. Detta gaf anledning till svåra konflikter, och det
hände understundom, att biskopen drog det kortaste strået gent emot
en mäktig landshöfding. Att under den tid, Benzelius var styresman
öfver Strängnäs stift, några misshälligheter förekommit mellan stiftets
högsta andliga och världsliga styresmän rörande förslagen till regala
pastorat, framgår icke af konsistoriiprotokollen eller andra tillgängliga
källor, hvaraf man torde äga rätt att sluta, att några sådana icke
ägt rum, åtminstone icke af allvarsammare art. Detta torde hafva
berott dels därpå, att Benzelius städse var angelägen att bevara ett godt
! L. A. Anjou: Sv. kyrkans hist. från Upsala möte 1593 till
slutet af sjuttonde årh. 88. 473 ff.
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
