Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
om hela denna sakens beskaffenhet med begäran, generalmajoren
ville därhos förehålla E. H. hans förseende och råda honom att bo
tillsammans med hustru M. som en äkta man i sämja och kärlek,
på det honom E. förekommas måtte alla tillkommande olyckliga
händelser, jämväl Guds straff etc. Det skrifves ock pastori till uti
Ytter— Selö Mag. Olao Lundio, att han till samma termin, d. 10
Oktober, jämväl inkommer att förklara sig på själfva kopulationsakten.
O. Lundius inkom med förklaring, daterad d. 27 Sept. 1688.
1. Han säger, att han verkställt vigseln den 22 Januari 1685
på order af grefve Carl Gyllenstierna. "För en ovettig persons till-
fogade oförrätt” hade han haft af nöden att resa till tings. E. H.
hade då varit där och förklarat sig aldrig vilja vigas vid bemälde
kvinnsperson. Hans Exc. hade då beordrat honom att gå upp
i kyrkan och viga dessa personer tillhopa. Ty ville jag mig ex-
cuserat, föregifvandes det ej kunde ske, all den stund E. H. nekade.
Och bekom till svar: "Han hafver nogsamt jakat tillförene."
Ater repeterade E. H. sitt förriga, och fogden Nils Kristmansson
sade: "Man borde ej tvinga honom, det vore icke herr general-
majorens vilja.” Då begärde ock jag ödmjukeligen att blifva den
gången för sådan beställning förskonad och sade: "Efter han nu så
enständig blifver vid sin fattade mening uti Eders Excell:s närvaro,
så lärer han visst för mig mycket mer göra det samma", hvilket
tal Hans Excell:s lät sig något misshaga och talade mig till med
sådana ord: "I ären ju den, som detta befrämja skulle.” I det samma
befalltes länsmannen och profossen skaffa E. H. upp i kyrkan, och
som jag ändå något fördröjde, gaf herr häradshöfdingen mig tecken,
att jag skulle gå. Härutaf, så väl som af herr häradshöfdingens
bifogade attest, förmodas vara klart, huruvida jag order bekommit
hafver. |
2. Till det andra: Om trädgårdsmästaren E. H. i vigseln kafver
svarat: "Nej, det gör jag aldrig", och om han allt framgent i vigseln
ställt sig genstörtig och motsträfvig? Detta är det samma, som jag
tillförene befruktade, hvilket ock omsider skedde. Ty ändock jag
förehöll honom, när vi i kyrkan kommo tillsammans, de skäl, han
billigt hade bort taga i betänkande, nämligen: 1) att giftermålet var alla-
redan gjordt, 2) att med giftermål ej vore till skämtande, efter det
är en Guds ordning, 3) att han såge sig själf illa före, där han i
värdigheten efter den andra. 1693 blef han, ehuru då ännu endast general-
major, efter hvartannat kungl. råd, grefve och fältmarskalk och utnämndes
1697 till president i Krigskollegiet. Död d. 24 juli 1699. Han var
mycket rik, och genom dottern Eleonora Margareta, som genom syskunens
död ärfde bela förmögenheten, grundlades familjen Fersens rikedom genom
hennes gifte med grefve Hans von Fersen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
