Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
kateketiska arbete ”Thesaurus Catecheticus” ’ gjort en högst betydande
insats i katekisationsverksamheten i allmänhet och i all synnerhet
inom sitt eget stift, och sitt nit för den högre undervisningen har
han lagt i dagen på mångfaldigt sätt. Här må blott nämnas 1611
års skolordning, som till största delen var ett verk af Paulinus,
’grundläggandet af Strängnäs Gymnasium och det varma intresse
han visade för att betrygga denna sin skapelses framtid.” Den
senare, skaparen af 1649 års skolordning, torde dock särskildt
hafva verkat för allmogens undervisning mer än någon annan, i
det han anbefallde sitt prästerskap att noga tillse, att skolor i stä-
derna och "barnaskolor" på landet inrättades, och att i de senare
undervisning meddelades af "”boklärde klockare” eller, där sådana
ej funnos, af kapellaner. Men då många församlingar saknade kapel-
laner och ofta till och med boklärde klockare, blef efterlefvandet af
denna befallning på många håll omöjligt. ? Säden var mycken, men
arbetarne voro få och kanske också stundom försumliga och odug-
liga, och detta förklarar, hvarför resultatet blef jämförelsevis litet.
Orsaken till detta beklagliga tillstånd få vi söka i mångahanda sam-
verkande missförhållanden. Dels lämnade lärarnes bildning och under-
! Den fullständiga titeln lyder: L. Paulini Gotbi Tesaurus Cateche-
ticus, tam theoreticus quam practicus. Thet är: Gyldene Clenodium,
thervtinnan Catechismi bådhe läras och öfningz grundtligha förklarning
vthi Spörszmhåls- och Swarawiis korteligha författas... Cum 8. R. Maje-
statis gratia et privilegio. Tr. i Strengnäs typis Paulinianis af Joh. L.
Barkenius 1631. Andra upplagan tr. i Ubsala af Amund Grefwe 1640.
2 Vi hänvisa för öfrigt till professor Herman Lundströms förtjänst-
fulla och intressanta arbete: Laurentius Paulinus Gothus. Hans lif och
verksamhet (1565—1646) I. II. (1565— 1637) sid. 224 ff.
3 Folkskolor på landet hafva väl närmast ledt sitt ursprung från
de skolor, som den bildningsälskande högadeln, såsom en Axel Oxen-
stierna, Carl Carlsson Gyllenhjelm, Johan Skytte, Per Brahe och Magnus
Gabriel De la Gardie m. fl. anlade för sina underhafvande på sina gods
och där undervisning meddelades i innanläsning, katekes, skrifning, räk-
ning och psalmsång. (Jfr. Joh. Wahlfisk: Den kateketiska undervis-
ningen i Sverige ifrån reformationen intill 1811. Bidrag till Svenska
folkundervisningens historia. Stockholm 1889 s. 68 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
