Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
visningsmetod mycket öfrigt att önska, dels skedde tillsättandet af
lärare, hvilket låg helt och hållet i biskopens hand, ofta ej efter
förtjänst, utan på grund af gunst och frändskap, dels rådde äfven
stor brist på användbara läroböcker, hvarjämte nödig kontroll sak-
nades på både lärare och lärjungar, dels slutligen — och säkerligen
den viktigaste orsaken — nedtyngdes lärarekåren af de ekonomiska
bekymmer, med hvilka den hade att kämpa.! Redan konung Karl IX,
som lifligt intresserade sig för den andliga odlingen, hade visser-
ligen (medan han ännu var hertig genom de den 15 Mars 1595
utfärdade ’ privilegierna för Upsala universitet och sedan genom skol-
ordningen af år 1611) gjort försök att afhjälpa de värsta bristerna,
men statens dåliga finanser tilläto ej de offer, som en reform af
skolväsendet nödvändigt kräfde, och därför var ställningen föga
gynnsammare vid Gustaf II Adolfs uppstigande på tronen, än den
varit sedan midten af femtonhundratalet.
Hvad lärarnes bildning och tillsättande beträffar, så fordrades
ännu ett godt stycke in på 1600-talet icke filosofisk grad ens af
rektorer och lektorer. Men i det akademiska konsistoriets förslag
till skolordning 1637 riktas en maning till biskopar och konsistorier
att icke låta sig nöja med en disputation öfver teologiska och filo-
sofiska teser, utan att de genom grundliga prof skulle förvissa sig
om huruvida en tilltänkt preceptor, särdeles i de högre skolklasserna,
är "välförfaren i latinska och grekiska språken och deras auktorer,
åtminstone uti latin och svenska kan skrifva icke blott congrue,
utan äfven pure atque proprie och därjämte hafva ett sådant utta-
lande och snällhet till att lära, att discipuli lätteligen fatta kunna
det han dem föreställer”.
Skolordningen af år 1649 fordrar, att kolleger skulle väl känna
modersmålet, kunna tolka godkända latinska författare, skrifva och
tala latin språkriktigt och regelrätt. En rektor och konrektor skulle
dessutom besitta kunskap i dogmatik, grekiska, dialektik och retorik
och filosofie lektorer därjämte kunna behandla latinet "eleganter".
1 Jfr. A. G. Hollander: Svenska undervisningsväsendets historia
i sitt sammanhang med odlingens allmänna utveckling. I. Tiden före
1724. Upsala 1884 8. 273 f.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
